Återvinning

- förr och nu

Återvinning är ingen ny företeelse. Förr åkte man runt med häst och vagn och samlade in sådant som folk inte ville ha. Det samlades in, sorterades och såldes för att användas på nytt. Överblivet material fick ett värde igen.

Med tiden blev denna verksamhet allt mer professionell. Järn, metaller, kapsyler, hästman och glas är exempel på material som kunde återskapas och återanvändas. Till och med benrester från slakterier hade ett värde eftersom de ingick som en värdefull komponent i tillverkning av lim.

Så höll det på fram till 1960-talet. Då gick vi in i det som kom att kallas “slit-och-släng”-samhället. På 1970-talet skulle det mesta eldas eller deponeras.

Nu sorterar vi igen. Nya produkter utvecklas och återvinningen har blivit allt mer komplex. Och mängden avfall bara växer. Därför ställs det allt större krav på oss som ett modernt återvinnande företag. Med all rätt. Hög kvalitet i vår verksamhet är helt nödvändig för att vår miljö ska kunna värnas.